Jakten på limited editionmuffinsen
Det var en gång en glad, liten och rund sten som hette Sten. Han hade klisterögon och var snäll. Sten hade en vän som hette Tryffel och de både bodde i AEKIs lager i Kreykarik. Tryffel var 94 år gammal, liten och åt bara gubbchoklad. Han bodde i en flyttlåda i lagret, hade inga tänder men trettioelva hårstrån. AEKI var en affär som sålde allt möjligt. Deras färger var grön och rosa och AEKI var tio gånger större än ett vanligt varuhus.
En dag lekte Tryffel med en gosedjurspanda medan Sten letade på Google efter ett muffinsrecept. När han letade hittade han en bild på en limited editionmuffins och så fort han såg den ville han ha den och började leta under sängen. Där fanns den inte så han frågade Tryffel:
– Vet du var limited editionmuffinsen finns? -Nej, svarade Tryffel.
När de var ute på promenad gick de förbi cafeterian och då såg de en skylt på limited editionmuffinsen. Det stod på skylten att den bara fanns på AEKI och att de hade gömt den någonstans inne på AEKI. Eftersom AEKI var så stort och det skulle ta lång tid att leta efter muffinsen så sa Sten till Tryffel att Tryffel skulle ta med tält och packning för i morgon skulle de börja leta efter muffinsen.
Nästa dag började de med att gå mot cafeterian igen och då märkte Sten att Tryffel bara hade tagit med sig gubbchoklad.
– Varför har du bara tagit med dig gubbchoklad! Jag sa ju till dig att du skulle ta med dig tält och packning, skrek Sten.
– Förlåt, jag är beroende av gubbchoklad, svarade Tryffel argt.
– Ok, vi får hitta någon lösning, suckade Sten.
– Vi kan bygga ett tält av gubbchokladen, utropade Tryffel.
– Vi kan prova i natt, svarade Sten. Sen i morgon får vi se om vi kan hitta något bättre.
De vandrade omkring och till slut så hittade de en karta över AEKI. Kartan visade vägen till muffinsen men det fanns hinder på vägen. Kartan visade även att det fanns en avdelning med tält. De gick dit och letade efter ett tält som de kunde sova i. När de var där så fanns det olika sorters tält men de tog ett barntält för de var så små så de behövde inte något stort tält. De betalade inte för tältet utan försökte att sno det. Personalen som jobbade på AEKI såg detta och började jaga Sten och Tryffel. Sten och Tryffel hann springa till lagret och gömma sig i en flyttlåda. De gömde sig länge i lådan och somnade till slut. I lådan fanns gubbchokladen som smälte när de satt i den. Lådan med chokladen blev som ett badkar fullt av smält choklad. Under tiden som de sov stelnade chokladen.
De vaknade av att någon kom in på lagret. Det var vakten som kom in och han gick förbi lådan med Sten och Tryffel flera gånger utan att märka att de var där i. Då upptäckte Sten och Tryffel att de satt fast i chokladen.
– Å nej, vi sitter fast, sa Sten förskräckt.
– Hur ska vi komma loss? undrade Tryffel.
– Vi äter oss loss, kom Sten på.
– Jag kan ju inte äta, suckade Tryffel. Jag har ju inga tänder.-Då får du väl slicka på chokladen i stället, sa Sten.
Sten och Tryffel hjälptes åt att slicka och äta chokladen så de kom loss. De försökte sedan springa tillbaka till cafeterian där affischen om muffinsen fanns men de tappade bort sig och hittade inte dit. De kom på att de hade kartan över AEKI så de kollade på kartan var de var och vart de skulle. När de kom fram till krysset på kartan, som inte var i cafeterian, fanns det ingen muffins där utan en kista med leksaker. Kartan som de hittat var från ett barnkalas som varit på AEKI.
Efter ett tag såg de en person med AEKIs uniform på sig och de följde efter honom. Det visade sig att han jobbade i cafeterian och var på väg dit. När de följde efter honom såg de att han hade en bild på limited editionmuffinsen fastnålad på ryggen av sin uniform. Plötsligt ramlade mannen och limited editionmuffinsen ramlade ut ur hans ficka. Sten och Tryffel blev jätteglada och hoppade upp och ner. Sten sa till Tryffel:
– Kom, vi går och tar den.
– Nej, ni måste betala 67 kr för den, ropade mannen i AEKI-uniformen.
– Men vi har inga pengar, utropade Sten och Tryffel.
– Går det bra om vi ger dig 67 bitar av gubbchoklad, frågade Tryffel.
– Ok, sa mannen med AEKI-uniformen och plockade ut en självscanningspistol ur fickan.
Han scannade muffinsen och gick sedan iväg utan att ta chokladen. Tryffel ropade till mannen att han glömde ge dem muffinsen. Mannen kom tillbaka och gav dem muffinsen. Sten och Tryffel gav de 67 bitarna av gubbchokladen till mannen och när han fick dem så åt han upp dem med en gång.
Sten och Tryffel gick tillbaka till lagret och firade med gubbchoklad och muffinsen. De var jätteglada och Tryffel var så glad att han hällde smält gubbchoklad över muffinsen. Sten blev lite sur på Tryffel men sa ingenting utan de firade och levde lyckliga i ungefär fem minuter eftersom det tog fem minuter att äta upp muffinsen. Då blev de så trötta att de somnade i kartongen med gubbchoklad.
