Peter och apgrisarna

Det var en gång en snäll och rolig gorilla som hette Peter. Peter var stor och hade ljusbrun päls. Han bodde i ett litet rött hus på Island, där många andra apor också bodde. En vinterdag såg han en schimpanstjej som åkte skridskor på isen. Peter frågade vad hon hette. Hon svarade att hon hette Maria. Peter frågade om Maria ville bli hans vän. Hon svarade:

– Absolut!

De bestämde att de skulle åka skridskor tillsammans. Efter att de hade åkt skridskor gick de hem till Peter. I sin källare hade han ett superstort förråd med bananer. Han sa att Maria kunde få äta så många bananer som hon ville. Maria blev glad och tyckte att det var roligt att se så många bananer. Sedan lekte de tillsammans resten av dagen. De hade det bra och roligt tillsammans. De blev snabbt bästa vänner.

En dag berättade Peter för Maria om sin högsta dröm:

– Jag har alltid drömt om att få en apgris som husdjur.
– Vad är en apgris för något? frågade Maria förvirrat.
– Tänk dig en apa med ett gristryne, grisöron och en knorr, förklarade Peter. Alla apgrisar föds på julafton. Apgrisar älskar att äta glass och att bowla.
– Det är coolt! svarade Maria.
– Jag gillar också glass och att bowla så därför önskar jag att ha en apgris som husdjur, sa Peter.
– Vad kul! Jag gillar också glass och att bowla. Jag kanske också vill ha en apgris, sa Maria fundersamt.
– Ja, vad bra! Då kan de ju bli vänner. Precis som vi! sa Peter glatt.

En tidig morgon när Peter tittade på TV-nyheterna hörde han något som gjorde honom ledsen. De berättade att apgrisarna höll på att dö ut för att de inte hittade någon bowlinghall att bowla i och för att ingen ville ge dem glass…