Sagan om pandan och bebisen

Det var en gång en ung Panda som hette Pandi, den levde i en trädkoja i skogen. Han hade långa öron och fluffig stubbsvans med svarta och vita ränder över hela kroppen. En dag när Pandi sökte efter mat hittade han en bebis, som var helt övergiven. Bebisen var inlindad i ett stort löv och han hade mörkbruna ögon som lyste kraftigt. Pandi upptäckte att bebisen hade en lapp med sitt namn och ett meddelande på handen där det stod, ”Ta hand om mig”. Pandi tog med bebisen till sin trädkoja och matade den med bambu. Pandan misstänkte att bebisen var ett år gammal. Han uppfostrade honom som om det vore hans egen son. Han lärde Leo allt han kunde. Efter ett tag förstod Pandi att Leo kunde förstå allt han sa och menade. Bebisen hade en superkraft som var att han kunde tala med alla möjliga sorters djur. Leo talade om för Pandi att hans högsta önskan var att hitta hans familj. Dem sökte efter Leos familj i flera veckor. När de kom upp på ett berg för att få en överblick över skogen fick Pandi syn på en örn som dök ner från himmelen och greppade tag om Leo och flög iväg…