Potatisrötan

Det var en gång för länge länge sen, bortom de blå ruttna bergen, en potatis som börjat ruttna. Potatisen var bästa vän med en tjock fågel som hade tio vingar och fem fötter. Det var solen som fick potatisen att ruttna och fågeln tog potatisen för att hjälpa den. Potatisen brukar inte vara ute i solen, men hade gått ut för att få ett äventyr. Folket var oroliga att potatisen skulle smitta alla deras grödor. Men potatisen smittade bara andra potatisar. Fågeln visste att potatisen bara kunde smitta andra potatisar. Potatisen ville att de skulle bli hattar så att potatisen inte skulle ruttna. Den tjocka fågeln blev väldigt hungrig och den åt rumpan på potatisen. Potatisen fick ont och ville åka till doktorn. Den försökte rulla dit men det var svårt för att rumpan var borta. Fågeln hjälpte potatisen att komma till doktorn, där den fick veta att den var så illa skadad, att den skulle få bli kvar där för resten av sitt liv, och inte kunna bli en hatt…