Mörkret under ytan

Jag och mina kompisar åkte iväg med en fullpackad taxi. Vi hade hyrt en sommarstuga, den låg precis vid en sjö. Jag hade längtat efter det här i flera veckor, vi hade bestämt en tjejhelg. Taxin kunde inte köra ända in till stugan så vi fick gå den sista biten. När vi kom in i stugan började vi packa upp våra saker. Jag kände en konstig lukt, det luktade instängt så jag öppnade ett fönster. Jag skulle gå upp på ovanvåningen med mina kompisar och hela trappan knarrade för varje steg jag tog. När vi kom upp var där tre sängar, de såg gamla ut och jag dammade av sängen med min hand. Jag packade upp några kläder och jag gick ner för att kolla runt i stugan medan mina kompisar var fullt upptagna med att packa upp.

Jag gick in i köket, det var rätt så modernt och det såg nyrenoverat ut och jag funderade på vad vi skulle äta. Då kom jag på att vi kunde beställa pizza. Jag sa till dem att de skulle komma ner så att vi kunde beställa mat. Vi ringde närmaste pizzerian men vi hade ingen mottagning. Jag kollade på mina kompisar allvarligt och sa att det inte fanns någon mottagning. De trodde först att jag skojade med dem och de provade att ringa själv. Det fanns ingen mottagning. Vi fick istället gå ner till närmsta affären, det tog oss minst 30 minuter att gå dit.

Nu hade vi alla börjat andas högt, alla var trötta. Vi hade äntligen kommit fram till affären, den såg rätt gammal ut. Hela byggnaden var smutsig eller så hade någon klottrat på den. När vi skulle öppna dörren till affären knarrade hela dörren. När vi kom in såg affären precis ut som en vanlig mataffär, fast det luktade lite konstigt men jag tänkte inte på det. Medan vi gick runt i affären såg jag inte en enda kotte, det var som om att den här affären var helt övergiven men det fanns fortfarande mat kvar, märkligt tänkte jag. Jag var jättesugen på bröd och gick och kollade på datumet. Perfekt, den 4 juli. Jag kollade efter mina kompisar och såg dem vid godiset, såklart tänkte jag. Vi tog de sista sakerna och gick till kassan, det var ingen där heller. Jag plingade på klockan flera gånger men ingen kom. Bredvid klockan fanns det en liten lapp där det stod något konstigt men det var inte läsbart, skumt tänkte jag. Vi beslutade oss för att lämna pengarna vid kassan och började gå tillbaka mot stugan.
På vägen hem var det fortfarande ljust men det kändes helt plötsligt som om någon följde efter oss. Jag kollade bakom mig flera gånger men jag såg ingen där, men jag kunde fortfarande höra någon. Jag vågade inte kolla bakom mig igen och började prata med mina kompisar. Jag frågade dem ifall de också hade hört någon men de bara skrattade åt mig. De tyckte att det bara var onödigt att jag försökte skrämma dem men det kändes verkligen som om någon var bakom oss, tänkte jag för mig själv. Efter några minuter var vi framme vid stugan, vi packade upp varorna och började laga mat.

Efter att vi hade ätit föreslog jag att vi kunde gå och bada vid sjön precis bredvid stugan. Mina vänner lät lite tveksamma med att bada eftersom det var jättemörkt men gick ändå med på det. Alla tog på sig sina badkläder och vi gick ner till sjön. Nu hade det blivit väldigt mörkt och vi såg inte så mycket så vi tog med en ficklampa. Återigen kändes det som om någon var bakom oss men jag inbillade mig säkert, jag hade alltid varit mörkrädd och trodde att det skulle hoppa fram någon ur mörkret. När vi var framme vid sjön hoppade en och en i vattnet, det var rätt så kallt men vi hade fortfarande kul. Vi bestämde oss för att leka vem som kunde vara under vattnet längst, jag brukar alltid vinna. Vi räknade ner 1, 2 och 3 sen var alla under vattnet, jag kunde inte riktigt se dem för att det var så mörkt. Jag kände något simma under mina fötter och försökte dyka upp snabbt, men det gick inte att simma upp till ytan. Jag kämpade med allt vad jag kunde och då kände jag att någon höll på att dra ner mig …