Flygande Bordet och Stolen

-Åh, äntligen. Nu kastar vi det här fula gamla bordet och köper ett nytt!
Bordet kände sig både ledsen och besviken på de nya ägarna till hotellet. Ägarna tar bordet och kastar det nerför slänten till skogen. Bordet rullar och rullar för att till slut studsa till på en sten, men ramlar aldrig ner i backen. Bordet svävar ovanför marken. Nu mindes Bordet, han kan flyga! När han var liten bodde han i skogen med sin bästa kompis – Stolen. Men med åren hade de tappat bort varandra. Efter ett tag fick Bordet kontroll på sitt flygande och flög in i skogen – den magiska skogen. Helt plötsligt ser han sin vän Stolen komma farande i panik.

-Stolen! ropar bordet. Stolen saktar ner, vänder sig om och ser sin gamla vän Bordet.
-Kom, skynda dig, viskar Stolen med panik i rösten. Bordet blev både rädd och fundersam men följde med Stolen. Medan de flög så frågade Bordet om vad det är som har hänt.

– Vi är jagade! För tio år sedan började de jaga oss, alltså vi som är magiska. Jag har försökt att samla ihop oss men alla har blivit tagna. Du och jag är de enda som är kvar. Du är mitt enda hopp! Vi måste ta oss härifrån.
De flög vidare till en grotta som Stolen kände till. När de kom fram så började Bordet känna igen sig.

– Är det här vår gamla grotta?
– Ja, jag har använt det som mitt läger. Här är vi säkra, ingen vet om den. 
-Vilka är det som jagar oss? Undrar Bordet.
– Det är några jägare som vill fånga oss för att ta vår magi. De försöker suga ur det magiska med en stor maskin för de vill ha magin själva, berättar Stolen.
Helt plötsligt fylldes grottan med ett starkt vitt ljus och skuggor syntes på bergväggarna. Bordet och Stolen blev rädda och tog sig längre in i grottan.
– Vi åker till vår hemliga öppning. Där märker de att grottans öppning är för liten. De kommer inte komma därifrån…