Den glödande boken

Det började på biblioteket en regnig eftermiddag när Stuart, Oskar och Hedda egentligen bara skulle göra ett grupparbete.

Stuart, elva år, med sitt lockiga hår och sitt lugn under vattenytan, drogs som vanligt mot hyllorna längst in. Han spelade Roblox, älskade fotboll och var den i klassen som kunde hålla andan längst i simhallen. Oskar, tolv, följde efter. Han var lika förtjust i spel och fotboll, men bättre på att klättra än att simma. Hedda, tio år och stolt rekordhållare i oststapling, bläddrade nyfiket bland böckerna och stoppade diskret en ostsmörgås i fickan ”för säkerhets skull”.

Det var då Stuart hittade boken.

Den var mörk, dammig och varm, som om någon just lagt ifrån sig den. När han öppnade den började bokstäverna glöda. Sidorna virvlade som en stormvind och innan någon hann ropa på hjälp sögs de tre rakt in i boken.

När de slog upp ögonen stod de mitt på en kullerstensgata i ett London som inte liknade något de sett på film. Ångmaskiner pustade mellan husen, kugghjul snurrade på taken och luftskepp gled över himlen. Människor bar höga hattar med inbyggda glasögon och metallarmband som tickade svagt.

Det var en steampunkvärld – ett London drivet av ånga och mekaniska uppfinningar.

Bakom dem reste sig en rund portal av svart sten. I mitten glödde ett grönt ljus. Stuart tog ett steg fram, redo att springa tillbaka hem.

Men framför portalen stod en gestalt med slingrande ormar till hår och ögon som glimmade som kall metall.

”Ingen återvänder utan mitt tillstånd,” viskade hon.

Och de förstod att de var fast…