Miraklas värsta dag

Mirakla var en riddare som levde på medeltiden. Hon gillade inte att döda djur och människor. Hon hade ett stort hjärta.

Hon var 13 år. Hennes bästa vän hette Maja och var en brun, svart häst som älskade att hoppa över stockar.

Hon levde i en by i skogen, där det finns massor av tält. Hennes pappa hette Gustav och är hövding i byn. Han gillade att döda djur som han kunde äta och göra kläder av och sälja.

Gustav ville att Mirakla skulle lära sig att döda djur men det ville hon inte. Tanken på att döda ett djur gjorde henne ledsen och rädd. Hon älskade nämligen alla djur utom farliga djur.

En regnig dag skulle Mirakla och hennes pappa ut på en ridtur i skogen för att leta efter bär. När de håller på att plocka bär hör dom ljudet från svärd som fäktas. De upptäckte att det var krig i den rikaste grannbyn. De såg massor av riddare som slogs med varandra, tält som brinner, doften av brandrök. Människorna skrek.

Plötsligt upptäckte de att ett träd en bit bort från deras by började att brinna. Miraklas hjärta började slå jättehårt och de blev rädda och oroliga att elden skulle sprida sig till deras by. Så fort de kunde begav de sig hemåt.