Gabriella

Solen steg långsamt över bergen i Japan, och morgondimman låg fortfarande kvar längst marken. I templets trädgård gick Gabriella ljudlöst bland bambustavarna. Hon var inte född här, men templet hade blivit hennes hem — en plats där hon lärt sig att vara snabb som vinden, stark som sten och modig som elden. Gabriella var lik sin mamma, långt ljust hår och isblå ögon. Hon var olik sin japanska familj som adopterat henne. Mest olik sin adoptivsyster Sofia.

Något ont lurar i buskarna. Den har fått ögonen på Gabriellas halsband – den hon fått av sin biologiska mamma. Hennes högsta önskan var att få tillbaka sin familj.